Röjning av fornlämningar

Besiktning av lämning av Almare Stäkets borg, en medeltida fästning.

Lämning av Almare Stäkets borg, en medeltida fästning.

I Upplands-Bro kommun finns många fornlämningar. Flera av dem är fina platser att besöka. Sara Hagström Yamamoto, kulturmiljöansvarig vid Upplands-Bro kommun, har under 2018 arbetat med att välja ut några fornlämningar för kontinuerlig vård och att planera önskade åtgärder där.

I våras besökte Sara och Gerhard Flink, fornvårdsrådgivare för länsstyrelsen,
Almare Stäkets borg, Dalkarlsbacken, Rösaring, Bro kyrka samt några andra
platser för att sondera önskad skogsröjning och andra åtgärder som behöver
göras under kommande år för att platsen ska bli lättare att besöka. Åtgärderna görs alltid i samförstånd med markägare.

I höstas påbörjades röjningarbete som kommer att fortsätta även 2019. Först ut var väglämningarna vid Dalkarlsbacken. Där finns flera tidsfaser av landsvägen från Stockholm till Enköping, Sigtuna och Uppsala. Den branta backen ned mot vattnet vid den sk Ryssgraven var ett mycket besvärligt parti av landsvägen. På 1650-talet lades vägbanan längs med sluttningen för att minska backens lutning och vägbanken förseddes med en stödmur. Arbetet utfördes av Dalkarlsregementet, vilket sedan dess givit namn åt backen. Problemen fortsatte dock och under 1850-tal byggdes vägen åter om genom att sprängas igenom berget och på så sätt få en rak väg med minskad lutning. Idag kan en vandra både på 1600-tals och 1800-talsvägen och samtidigt passa på att besöka naturreservatet alldeles intill.

Besiktning av Dalkarlsbacken i våras tillsammans med Gerhard Flink. På bilden syns den mäktiga stödmuren som gjordes vid vägförbättringsarbetet under 1850-tal.

Besiktning av Dalkarlsbacken i våras tillsammans med Gerhard Flink. På bilden syns den mäktiga stödmuren som gjordes vid vägförbättringsarbetet under 1850-tal.

Inspription KJL S.F. 18 12/11 52 i ett stenblock i stödmuren från 1850-tal.

Inspription KJL S.F. 18 12/11 52 i ett stenblock i stödmuren från 1850-tal.

Väglämningarna är samtidigt gångvägar för alla som besöker
Dalkarlsbacken och det fina naturreservatet där. I augusti-september röjdes sly
och några träd som lutade över väglämningarna. Samtidigt avlägsnades ett träd
som fallit över en vägbana. Delar av det trädet fick ligga kvar på sidan om
eftersom det är bra för vår biologiska mångfald att träd ligger kvar och
förmultnar.

Nu under dessa dagar röjs Almare Stäkets borgruin. Borgen var en av de viktigaste försvarsstrategiska borgarna under medeltid. Den var under största delen av tidsperioden i kyrkans händer, men blev under senmedeltiden ett fokus för maktkampen mellan kronan och kyrkan. Det finns samarbetsplaner om att fårbete ska ske på platsen vissa delar av året. Får betar av gräs nära roten, vilket skulle göra att borgruinen blir mycket synligare.

För inte så länge sedan, innan det moderna jordbruket, betades ängar och skogar av nötkreatur, får, getter och hästar. Besdriften har anor långt bak i förhistorien och är en viktig grund till den biologiska mångfald vi idag har i dessa miljöer. Fornlämningsvård med bete är därför på samma gång naturvård och återställande av ett öppnare skogslandskap som fornlämningarna länge varit en del av.

Efter Almare Stäkets borg ska gravfältet vid Bro kyrka, med storhögen ”Assurs hög”, röjas.