Konst: Vanja Lindberg

Vanja Lindberg intresserar sig för människans förhållande till det cirkulära och mystiska. Hennes arbete kretsar kring livets rörelse mellan förstörelse och återskapande, och hur allt i naturen ständigt bryts ner och byggs upp på nytt. Årstidernas skiftningar och naturens egen rytm blir en påminnelse om att livet inte är linjärt, utan cirkulärt i en evig cykel. Lindberg ifrågasätter det linjära sättet att leva, där livets linje ständigt stävar framåt och uppåt i en ökande takt. Ett beteende präglat av prestation, konsumtion och girighet. Girigheten, Avaritia, en av de sju dödssynderna, speglar den obalans som präglar vår tid.

Lindberg arbetar med textil applikation, en metod där tygstycken sys fast på en botten och tillsammans bildar motiv, strukturer och ytor. Sömmen blir en tecknad linje och tygremsorna penseldrag. Parallellt med det taktila tygarbetet tecknar Lindberg, där linjen får samma centrala betydelse. Teckningen blir en plats för undersökning av rörelsen och kompositionen i motiven, något hon fördjupar genom att enbart arbeta i svartvitt. Genom att pendelvis röra sig mellan textil och teckning gestaltar Lindberg den rörelse som ständigt återkommer i naturen och i människans erfarenhet. För henne handlar det också om hur allt är sammanvävt. Rötterna sträcker sig längre än vi ser och skapar ett tillhörande som ingen kan ställa sig utanför.

I sitt bildspråk återkommer Lindberg ofta till symboler som förkroppsligar det cykliska. Vulkanen blir ett sådant. Ett levande berg, styrt av jordens inre krafter, bortom mänsklig kontroll. Under jordytan pågår också ett stilla och osynligt arbete: markens invånare som bearbetar jorden, eller löken som gror, vissnar och åter gror. En påminnelse om livet som pågår i det fördolda. Jämte arbetet med det cykliska utforskar hon också motsatsen i det linjära levnadssättet. Berget framträder då som en sinnebild av girighet, där urberget sprängs för kortsiktiga syften. Ett irreversibelt ingrepp i naturen som aldrig kan återskapas.

Bland Lindbergs inspirationskällor finns uråldriga symboler som Ouroboros, ormen som äter sin egen svans, och fågeln Fenix som återföds ur sin aska. De blir bilder för hur allt hänger ihop i en evig rörelse av undergång och återuppståndelse. Lindbergs metod och bildspråk bär i sig samma cykliska process och väver samman hennes reflektioner kring människans plats i livets eviga spiral.

Vanja Lindberg (f. 1981) bor och arbetar i Stockholm. Hon tog sin Bachelor in Fine Arts vid Kungliga Konsthögskolan 2011. Hon har ställt ut på bland annat Liljevalchs Vårsalong, Galleri Anna Thulin, Konsthall Väst på Fjället, Rugstorpsbiennalen, och Tensta Konsthall. Hennes verk finns representerade hos Statens konstråd och i privata samlingar.

Utställningens övriga öppet tider följer Kungsängens biblioteks tider.

Varmt Välkomna!