Välkommen
till Kultur Upplands-Bro
Kultur

Hulevesi

Hulevedellä tarkoitetaan taajamien viemäröitävää sade- ja sulamisvettä. Rakennettaessa mm. taloja ja teitä sadeveden luonnolliset valumareitit muuttuvat. Vesi ei voi enää imeytyä maahan muodostamaan pohjavettä, vaan se valuu hulevetenä ojiin ja hulevesikaivoihin ja sieltä edelleen järviin ja muihin vesistöihin.

Upplands-Bron noin 100 km:n mittainen hulevesiverkosto sisältää myös muutamia pumppaamoita. Hulevesi johdetaan useimmiten painovoimaisesti luonnollisia valumareittejä mukaillen lähimpään järveen tai muuhun vesistöön. Kunnassa on myös useita hulevesialtaita, joihin kerätään osa huleveden sisältämistä epäpuhtauksista, ennen kuin vesi päästetään järviin tai muihin vesistöihin. Suurin osa Upplands-Bron taajama-alueen hulevedestä johdetaan siihen Mälarenin osaan, joka sijaitsee itäisen Mälarenin vesiensuojelualueella. Suojelualue on perustettu, koska saamme juomavetemme melko lähellä sijaitsevasta Görvälnin järvestä. Sen vuoksi on erityisen tärkeää, että Mälareniin valuu tältä alueelta mahdollisimman vähän saasteita. Lisätietoa itäisen Mälarenin vesiensuojelualueesta on Norrvattenin verkkosivustossalinkki toiselle sivustolle

Huleveden koostumus

Hulevesi vie mukanaan liikennealueille sekä taajama- ja teollisuusaleille kerääntyvät epäpuhtaudet, kuten raskasmetallit, kulutus- ja pinnoitusmateriaalit, öljyt ja ravinteet. Vesistöt ja järvet, joihin hulevedet johdetaan, ylikuormittuvat. Tämä voi johtaa leväkukintaan, rehevöitymiseen, pohjan happikatoon sekä vedessä elävien kasvien ja eläinten myrkyttymiseen. Samalla sadeveden pois johtaminen vaikuttaa kyseisen alueen vesitasapainoon, ja maahan imeytyvän veden väheneminen voi vahingoittaa kasvillisuutta sekä aiheuttaa vahinkoja myös rakennuksille pohjaveden laskiessa.

Vaikutukset järviin ja vesistöihin

Huleveden sisältämiä epäpuhtauksia ovat mm. fosfori- ja typpiyhdisteet (eli ravinteet), raskasmetallit ja öljyjäänteet. Raskasmetallit ja öljyjäänteet voivat usein myrkyttää kasvistoa ja eläimistöä. Korkea ravinnepitoisuus eli rehevöityminen johtaa orgaanisen aineksen, esimerkiksi levän, suureen tuotantoon eli leväkukintaan. Kun poikkeuksellisen paljon orgaanista ainesta kuolee, mitä tapahtuu jatkuvasti, aines laskeutuu järven pohjalle ja alkaa hajota. Hajoaminen kuluttaa happea, ja kun orgaanista ainesta hajoaa paljon, myös happea kuluu paljon. Pohjaveden vähähappisuus tai hapettomuus voi vahingoittaa niitä eläin- ja kasvilajeja, jotka joutuvat kokonaan tai osittain elämään pohjan läheisyydessä. Tämä vaikuttaa esimerkiksi turskan tilanteeseen Itämerellä. Pohjaveden vähähappisuus voi lisäksi kemiallisesti johtaa siihen, että järven pohjalle aiemmin saostunut fosfori liukenee pohjalietteestä. Tämä vaikeuttaa tilannetta entisestään, koska vesimassa silloin rehevöityy vielä lisää.

Hulevesien paikallinen käsittely

Ympäristötietoisuuden lisääntyminen on osittain muuttanut suhtautumista huleveden käsittelyyn. Se merkitsee, että hulevedestä pyritään nykyisin huolehtimaan kiinteistöjen sisällä nk. huleveden paikallisen käsittelyn (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten, LOD) periaatteiden mukaisesti. Ennen asutuksen leviämistä sadevesi imeytyi yleensä suoraan maaperään. Tähän halutaan nyt palata mahdollisimman suuressa määrin. Kaikkien uusien rakennushankkeiden yhteydessä tarkistetaan, voidaanko hulevedet käsitellä paikallisesti. Kaavoitus- ja maankäyttöosasto vaatii nykyään, että ainakin osa hulevesistä jää uudisrakennusalueille.

Miten voin auttaa?

Suurin osa sadevesikaivoihin, kouruihin ja salaojaputkiin valuvasta hulevedestä päätyy järviin ja vesistöihin – aiheuttaen usein vesistöjen rehevöitymistä ja leväkukintaa. Epäpuhtaudet eivät aina myöskään tartu kunnan hulevesialtaisiin tai muuhun puhdistusjärjestelmään. Lisäksi hulevedet voivat tulvia yli, jos vettä tulee kerralla paljon. Meidän kaikkien on tärkeää auttaa ehkäisemään huleveden turhaa saastumista! Kiinteistönomistajat voivat ehkäistä veden saastumista melko yksinkertaisesti.

Seuraavassa on muutamia yksinkertaisia neuvoja:

  • Älä pese autoa asfaltoiduilla tai kivetyillä pinnoilla, vaan tee se mieluiten huoltoaseman pesuhallissa. Jos peset auton nurmikolla, käytä pesemiseen mieluiten suopaa ja vältä rasvanpoistoaineita.
  • Ajamalla pehmeästi kulutat auton renkaita ja tien pintaa vähemmän sekä vähennät pakokaasuja.
  • Älä lannoita puutarhaa suotta. Laske lannoitteiden annostus.
  • Pyri hidastamaan huleveden poistumista tontilta. Johda katolta valuva vesi nurmikolle, jonne se voi imeytyä. Kerää mielellään sadevesi tynnyreihin tai altaisiin puutarhan kastelua varten.
  • Älä käytä maapinnoilla suotta kovia pinnoitteita. Käytä soraa tai muita vettä läpäiseviä materiaaleja asfaltin sijaan.
  • Älä anna romuautojen seistä tontilla ruostumassa ja tippumassa öljyä.

Tarkkaile, mitä lähimpään sadevesikaivoosi valuu! Vaikutukset saattavat näkyä lähimmässä järvenlahdessa!

Ilmastonmuutos lisää sateita

Tulevia sateita on vaikea ennustaa, mutta ilmastonmuutoksen vuoksi sateet tulevat omalla seudullamme tulevaisuudessa todennäköisesti entistäkin rankempina. Se aiheuttaa tulvien vaaran lisääntymistä, koska nykyinen hulevesijärjestelmä ei ole mitoitettu tulevaisuuden ilmastoa ajatellen. Parhaillaan meneillään olevissa kaavoitustöissä kunta pyrkii käyttämään ratkaisuja ja järjestelmiä, jotka selviävät suuremmista vesimääristä, mutta todella rankat sateet ja suuret vesimäärät tulevat todennäköisesti aiheuttamaan tulvia aika ajoin.

Hulevesitaksa

Julkisia vesipalveluja koskevan lain (VA-laki) mukaan Ruotsin kunnat ovat velvollisia perimään asukkailtaan maksuja huleveden käsittelystä aiheutuvien kustannusten kattamiseksi. Tämä määritellään kuntamme ABVA-määräyksissä (yleiset määräykset Upplands-Bron kunnan julkisten vesi- ja viemärilaitosten käytöstä). Kaikki kunnan vesi- ja viemäripalveluihin liitetyt kiinteistöt osallistuvat kunnan vesi- ja viemärilaitosten kustannusten maksamiseen.

Yksittäisten kiinteistöjen hulevesikustannusten määrittämiseen käytetään erilaisia laskentamalleja. Upplands-Bron kunnassa hulevesimaksu veloitetaan 1–2 perheen kiinteistöltä vakiomäärän mukaisesti ja muilta kiinteistöiltä tontin pinta-alan mukaan. Kiinteistöt, joissa katolta valuva vesi johdetaan huleveteen, maksavat hieman suuremman maksun kuin ne kiinteistöt, joissa vain alueen katuverkosto on liitetty hulevesiverkostoon. Emme ota huomioon sitä, miten kiinteistö sijaitsee alueen luonnolliseen vedenvalumiseen nähden tai miten paljon hulevettä kiinteistönomistaja itse uskoo aiheuttavansa. Kiinteistön tonttipinta-alan mukainen maksu käy ilmi kiinteistön vesi- ja jätehuoltolaskusta. Voit myös saada lisätietoa hulevesimaksuista soittamalla kunnan vesi- ja jätehuollosta vastaavalle osastolle kunnan asiakaskeskuksen kautta, puh. 08-581 690 00.

DAGVATTEN

Dagvatten är avrinnande regn- och smältvatten från tätorterna. Då mark bebyggs med hus och vägar mm ändras regnvattnets naturliga avrinningsförhållanden. Det kan inte längre infiltrera i mark och bilda grundvatten utan rinner snabbt bort i form av dagvatten till diken och dagvattenbrunnar, vidare till sjöar och vattendrag.

Dagvattnet i Upplands-Bro

Dagvattenledningsnätet i Upplands-Bro är cirka 100 km långt och innefattar ett fåtal pumpstationer. Dagvattnet leds oftast med självfall till närmaste sjö eller vattendrag. Inom kommunen finns också ett flertal dagvattendammar som samlar upp en del av föroreningarna innan vattnet når sjön eller vattendraget. Den största delen av Upplands-Bros tätbebyggda delar avvattnas till den del av Mälaren som ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde. Eftersom skyddsområdet har upprättats på grund av att vårt dricksvatten tas vid Görväln, som inte är långt härifrån, är det extra viktigt att så liten mängd föroreningar som möjligt når Mälaren i detta område. För att läsa mer om Östra Mälarens vattenskyddsområde, gå in på Norrvattens webbplatslinkki toiselle sivustolle

Dagvattnets innehåll

Dagvatten för med sig de föroreningar som samlas på trafikytor, tätorts- och industriområden exempelvis tungmetaller, förslitningsprodukter, beläggningsmaterial, olja och näringsämnen. Vattendrag och sjöar dit dagvattnet avleds blir överbelastade vilket kan medföra algblomning, igenväxning, syrefattiga bottnar samt förgiftning av vattenlevande växter och djur. Samtidigt påverkas vattenbalansen i områden varifrån regnvatten avleds vilket vid minskad infiltration kan medföra skador på vegetationen och orsaka skador på byggnader när grundvattennivån sänks.

Påverkan i sjöar och vattendrag

De föroreningar som förekommer i dagvatten är bland annat fosfor- och kväveföreningar (alltså näringsämnen), tungmetaller och oljerester. Tungmetaller och oljerester kan många gånger ha en giftverkan på flora och fauna i våra sjöar. En hög halt näring, alltså övergödning, leder till en stor produktion av organiskt material, till exempel alger — algblomning. När den onormalt stora mängden organiskt material dör, vilket sker kontinuerligt, faller den till sjöns botten och börjar brytas ned. Vid nedbrytning åtgår syrgas, och alltså leder nedbrytningen av en stor mängd organiskt material till att en stor mängd syre förbrukas. Att bottenvattnet blir syrefattigt eller syrefritt kan skada de arter av djur och växter som är beroende av att helt eller delvis uppehålla sig just där. Jämför med torskens situation i Östersjön som påverkas av detta. Att bottenvattnet är syrefattigt kan dessutom rent kemiskt leda till att näring, fosfor, som tidigare sedimenterat på sjöbotten lakas ut ur sedimenten vilket ytterligare försvårar situationen eftersom vattenmassan då blir ännu mer övergödd.

Lokalt omhändertagande av vatten

I och med det ökande miljömedvetandet har man delvis fått en ny syn på dagvattenhanteringen. Detta innebär att man numera strävar efter att bromsa upp dagvattnet och ta hand om det inne på fastigheten, så kallat Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD). Regnet som faller på marken har innan bebyggelsen blev till, till stor del infiltrerats ned i marken på plats. Detta vill vi nu återskapa i möjligaste mån. Vid all nybyggnation i kommunen prövas möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten. Plan- och exploateringsavdelningen ställer numera oftast krav på att minst en del av dagvattnet ska hållas kvar inom nybyggda områden.

Vad kan jag göra för att hjälpa till?

Den största delen av allt dagvatten som rinner ned i rännstensbrunnar, stuprör och dräneringsledningar går ut i våra sjöar och vattendrag - ofta med övergödning och algblomning som följd. Även på de ställen kommunen anlagt en damm eller någon annan typ av reningsanordning, slipper en del av föroreningarna igenom. Dessutom kan vattnet brädda förbi anläggningarna om det kommer för mycket vatten på en gång. Det är viktigt att vi alla hjälps åt att förhindra onödig förorening av dagvattnet! Fastighetsägare kan till och med begränsa uppkomsten av det på ett ganska enkelt sätt.

Här nedan får du tips på hur du enkelt kan hjälpa till:

  • Tvätta inte bilen på asfalterade eller stenlagda ytor. Använd helst tvätthallen på bensinstationen. Om du tvättar bilen på gräsmattan, använd helst såpa och helst inte avfettningsmedel.
  • Kör mjukt så minskar slitaget på däck och vägbeläggning samt mängden avgaser.
  • Gödsla inte trädgården i onödan. Beräkna gödselgivan.
  • Fördröj gärna dagvattnet på tomten. Led ut takvattnet på gräsmattan där det kan infiltreras. Samla gärna regnvattnet i tunnor eller dammar för trädgårdsbevattning.
  • Hårdgör inte ytor i onödan. Använd helst grus eller andra genomsläppliga material istället för asfalt.
  • Låt inte skrotbilar stå och rosta och droppa olja.

Håll koll på vad som rinner ned i din närmaste rännstensbrunn! Du kanske återser det eller effekterna av det i din närmaste vik!

Klimatförändringar medför kraftigare regn

Hur nederbörden kommer att bli i framtiden är det ingen som vet, men det mest troliga är att det kommer att regna mer intensivt när det regnar i detta område av Sverige på grund av klimatförändringarna. Detta innebär en större risk för tillfälliga översvämningar då dagens dagvattensystem inte är dimensionerat för det framtida klimatet. I pågående planarbeten arbetar kommunen med att få till lösningar och system som kan hantera en större kapacitet, men de riktigt kraftiga regnen, med de riktigt stora vattenmängderna kommer ändå att vara svåra att hantera utan vissa översvämningar.

Din dagvattentaxa

Enligt Lagen om Allmänna Vattentjänster, VA-lagen, är alla landets kommuner skyldiga att ta ut avgifter för att täcka kostnaderna för dagvattnet. Hur detta sker i vår kommun regleras i ABVA (Allmänna bestämmelser för brukandet av Upplands-Bro kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning). Alla anslutna fastigheter inom verksamhetsområdet för kommunalt VA är med och delar på kostnaderna för kommunens VA-anläggning.

För att beräkna hur stor del av dagvattenkostnaden varje enskild fastighet ska stå för används olika beräkningsmodeller. I Upplands-Bro kommun tas dagvattenavgiften ut i form av en schablonavgift för 1-2 familjsfastigheter och övriga fastigheter betalar efter tomtyta. De fastigheter som har sin fastighets takavrinning med mera påkopplad på dagvattnet betalar en något högre avgift än de fastigheter där bara områdets gatunät är kopplat till dagvattnet. Det tas inte hänsyn till hur en specifik fastighet ligger i förhållande till ett områdes naturliga avrinning eller hur mycket fastighetsägaren själv anser sig bidra till uppkomsten av dagvatten. Hur stor tomtyteavgift din fastighet betalar framgår av din VA- och avfallsfaktura. Du kan även kontakta Kundcenter VA & avfall på 08-581 690 00, de kan ge dig mer information kring din dagvattenavgif

Kontakt

Relaterad information

Det finns ingen relaterad information angiven till denna sida.

Sidansvarig

Senast uppdaterad:

2015-05-18
Biljettskrivare

Biljett­­information

Flera av våra evenemang har fri entré, vissa behöver du anmäla dig till medan andra har drop-in. Till våra gästspel och filmvisningar behöver du köpa biljett.

Mer biljettinformation


Foto på Kulturhuset

Öppettider och
Hitta hit

Hitta till Kulturhuset i Kungsängen och Brohuset i Bro Centrum och läs om tillgängligheten.

Våra öppettider och information

Novelltävling

Delta i vårens stora novelltävling!

Upplands-Bro bibliotek utlyser en novelltävling för dig som är
mellan 9 och 19 år.

Läs mer om tävlingen